Inledning

För att sprida kunskap om Kyrktåsjö och dess omnejd och samtidigt ge en historisk tillbakablick har denna sida skapats. Åsikter/kommentarer mottages gärna på mailadress:  Rolf .

Om inget annat anges, gäller copyright på hela innehållet. Om någon vill nyttja något av innehållet, vänligen kontakta mig på följande mailadress:  Rolf .

Mina föräldrar

TÅSJÖ
Tåsjö, är i tre avseenden Ångermanlands högst belägna plats; ligger längre i väster, längre i norr och högre över havet än någon annan plats i landskapet. Som en smal kil skjuter Tåsjö upp i Ångermanlands nordvästra hörn upp mellan Västerbottens lappmark och Jämtland. Idag tillhör Tåsjö Strömsunds Kommun, Jämtlands Län.

Höjd och klimatförhållanden
Den mest kända berget, Tåsjöberget utbreder sig längs norra sidan av Tåsjön. Den högst belägna plats ligger 632 meter över havet. (cirka 380 meter över sjöns yta). Tåsjöberget är Ångermanlands högsta berg. Idag finns möjlighet att året runt med bil ta sig upp på berget. På berget topp finns restaurangen Fjällsikten öppen året runt, skidanläggning med skidlift och scooterspår samt många underbara skidspår för naturälskare. Sommartid är dessa också utmärkta vandringsleder.

Solnedgång på Tåsjöberget
Foto och © Christina Blom

Sjön Tåsjön
Sjön, som på sitt bredaste ställe, vid kyrkan, är cirka 3 km bred och cirka 40 km lång, har sin helt egna historia. I samband med utdikning av myrmarkerna för att mildra eller avvärja nattfroster som förstörde grödan, började man att fundera på sänkning av de stora vattendragen för att därigenom vinna slåttermark utmed stränderna, men också för att förbättra klimatet. Av denna anledning började man i slutet av 1840-talet att föra en sänkning av Tåsjön på tal.

Foto slutet sept. 2000 
© Rolf Blom

1849 i april beslöt man i sockenstämman att bilda ett bolag för ändamålet, "Tåsjö sjösänkningsbolag" och en hemmansägare O. Brännholm från Hammerdal utsågs omedelbart till arbetsledare. Så snart alla tillstånd hade erhållits tog arbetet med grävningen sin början och var slutfört 1861.

Verksamheten slog väl ut, betydande strandvidder - flera hundra tunnland torrlades och odlades upp. Efter sänkningen av sjön tog ett antal rättsliga processer vid angående ägandet av den torrlagda marken. Inte förrän 1932 förklarade Högsta Domstolen i ett utslag att föreningen är ägare till all vid Tåsjön mellan pegelhöjden 3,4 och 5,51 meter frigjord mark. Arealen som föreningen förfogade över blev då 650 hektar i form av en landremsa runt sjön. Längden är ca 87 000 meter, största bredd 585 m och minsta 3 meter.

Genom de stora utbyggnaderna av vattenkraften som skett i Norrland har även Tåsjö-trakten påverkats. 1948 var det dags att ånyo förändra Tåsjöns vattennivå. Denna gång höjdes vattenytan med som mest när Tåsjön är som högst, 8 meter.

Tåsjön sänktes således 1861 med cirka 2 meter och höjdes från denna nivå med 8 meter 1948. Detta betyder att dagens vattennivå är cirka 6 meter högre än den som rådde före 1861. Arealen är idag 43 kvadratkilometer och höjden över havet är 248 meter.

Tåsjön har under alla år varit en betydande flottningsled. Flottningen upphörde emellertid 1980 och idag fraktas den avverkade skogen landvägen med långtradare, vilket i sin tur påverkar vägnätet, speciellt under tjällossningstid då vägarna kan bli hårt belastade av de tunga transporterna.

Tåsjön blir isfri från ibland i början av maj - ibland ligger isen ända till mitten av juni. Isen ligger omkring 185 dagar.

Svalan anlände cirka 15 maj och flyttar cirka mitten av september.

Häggens löv spricker vanligtvis sista dagarna i maj, dess blommor en vecka senare.

Naturen
Naturen är storstilad med en från Tåsjöberget bedårande utsikt. I norr syns Gitsfjället 90 km bort, i nordväst Borgahällan 75 km bort och mer än dubbelt så högt som Tåsjöberget. I sydväst syns vid tjänlig väderlek Åreskutan nästan 200 km bort.
För att underlätta och vidga utsikten byggdes redan 1867 ett 23 meter högt utsiktstorn.. Detta blåste sönder på 1890-talet, men idag finns ett nytt torn uppfört.

Historia
Länge trodde man att denna trakt var helt obebodd före finnarnas invandring. Så är emellertid inte fallet. Stenåldersfynd finns från Hoting, Rörström och Karbäcken. Det märkligaste fyndet som anträffats är sannolikt en avbruten benharpun eller "ljuster" som år 1885 anträffades vid urgrävningar av Lillskisjöns botten. Detta fynd torde härstamma från cirka 6000 f. Kr. Vid denna tid skulle någon vik efter inlandsisiens avsmältning ha nått ända upp till Tåsjö.

Mera betydande är de minnen från slutet av järnåldern (1000 - 1200 e.Kr) som påträffats. Vid Långön finns begravningsplatser som visat sig vara ett betydande gravfält från yngre järnåldern.

Det märkligaste fyndet är dock Hotingsskidan - ett av världens äldsta skidfynd - som gjordes 1921 på Stormyren vid Andersnäset. Vid dikningsarbete påträffades ett trästycke på 1,2 meters djup som senare visade sig vara en förhistorisk skida. Detta fynd ger en överraskande inblick i livet i dessa trakter. Hotingsskidan har genom analyser visat sig vara minst 4200 år, kanske 5000 år gammal! Med säkrare metoder för åldersbestämning  (C14) har man kommit fram till att skidan härstammar från 1500 år F.Kr. Skidan förvaras idag på Skidmuseum  i Umeå.

Hotingsskidan. Längd 1,1 meter.
Bilden ur "Gamla Tåsjö"

Byarna
I Tåsjö-trakten finns en mängd byar, var och en med sin egen historia.
Jag har valt att detaljera Tåsjö Västra By, idag Kyrktåsjö. Denna del av Tåsjö By är den äldsta. Enligt 1704 års karta levde här Anders Jonsson och Elias Johansson. Dessa gårdar motsvarar idag Aina Bloms (död 1994) respektive Gösta Erikssons hemman. Spår från denna tid finns fortfarande kvar. På Aina Bloms dödsbos ägor finns fortfarande ett Härbre bevisligen byggt 1751. Härbret flyttades 1918 cirka 100 meter, sannolikt som en följd av att Bloms nyvarande boningshus (undertecknads föräldrahem) flyttades 1914 cirka 75 meter mot sydväst samtidigt som det vreds 90 grader. Med stor sannolikhet bosatte sig således de första nybyggarna på dessa hemman. För den intresserade finns en släkttavla på min fars sida att beskåda. (Undertecknads föräldrar, Aina och Hilding Blom, finns på ett foto från 1969). Foto från 1969. Släkttavlan sträcker sig tillbaka till före 1732, åtta generationer bakåt i tiden.

Kyrkan
Första gången frågan om ett kapellbygge i Tåsjö väcktes var den 18 augusti 1754 vid en visitation av superintendenten O. Kiörning. Efter många turer och diskussioner bestämdes 1754 platsen för kapellbygget att ligga vid själva Tåsjön, ej vid någon av de äldre byarna Hoting eller Rörström. Den nu till "kyrkbygd" utsedda trakten bestod av endast fyra gårdar, två i nuvarande Kyrktåsjö, en i Tåsjö Östra By och en mitt emot Lövvik.

Arbete tog sin början 1762, detta år räknas också som kapellets byggnadsår. I själva verket dröjde det mer än tio år innan ens kapellets yttersidor var färdiga. Se Tåsjö Kyrkor.

1818 hade kapellet kompletterats med en torntillbyggnad. Kyrkan var nu 18 alnar i längd och 12 alnar bred. Tornet var lika brett som kyrkan med en höjd av 55 alnar till spetsen av träkorset. Se Tåsjö Kyrkor.

Mot slutet av 1860-talet var kyrkan i mycket dåligt skick på grund av bristfälligt underhåll. Fösamlingen bestämde därför den 9/10 1880 att kyrkan skulle rivas. Rivningen skedde hösten 1881. En ny kyrka hade då byggts och hösten 1878 hade gudstjänster börjat hållas där.

Redan 1881 hade frågan om ett nybygge börjat att diskuteras. En lång dragkamp började nu om var den nya kyrkan skulle placeras. Inte mindre än 6 - 7 olika placeringsförslag diskuterades. Kyrkan planerades rymma 1000 personer, (hela socknen bestod av ca 1 600 personer) byggnadsmaterial antingen trä eller tegel. Medan diskussionerna pågick framkom ett nytt förslag på en kyrka i trä om en invändig längd om minst 50 alnar och en bredd om 27 alnar. I detta förslag var tornet placerat i kyrkans mitt. Man återgick emellertid till förslaget från 1847.

Det egentliga kyrkbygget påbörjades 1875. Sommaren 1877 målades den nya kyrkan. Kyrkan stod 1878 så pass färdig att invigningen kunde genomföras. Kyrkan invigdes 1879 av dåvarande biskopen Lars Landgren. Se Tåsjö Kyrkor.

1892 uppsattes ett prydligt järnstaket runt kyrkogården för en kostnad av 4 000 kr.

1957 genomgick kyrkan en renovering, varvid antalet platser minskades till ca 800. Kyrkogården rymmer idag närmare 1 000 gravplatser. Se Tåsjö Kyrkor.

Den stora altarmålningen målades av Gunnar Torhamn. (Josef Gunnar Torhamn föddes den 21 december 1894 i Konungshamn, Torhamns socken, och dog den 2 februari 1965 i Stockholm, begravd i Torhamn).
Tavlan är skänkt av direktör Hans Norlin till minne av hans moder Hilma Norlin, Norråker. Tavlan heter "Uppståndelsen", Jesus möter Maria Magdalena utanför den öppna graven.

Komministrar i Tåsjö som annex till Ramsele

Daniel Harlin, kapellpredikant	1808 -
Olof Hedin, komminister	1861 - 1901

Kyrkoherdar i Tåsjö Församling

Gustav Edén, förste kyrkoherden i Tåsjö	1902 - 1935
Prosten August (Auge) Häggström	1936 - 1962
Harald Almegård	1963 - 1967
Harald Edlund	1969 - 1972
Olof Göransson	1973 - 1977
Per-Jonas Nilsson	1981 - 1990
Olle Lidén	1991 - 2005
Peder Hartwig	2005-10-02 - 2007
Maria Kihlberg	2007 -

 

Dialekten
Dialekten som fortfarande pratas till viss del kan för många vara svårbegriplig. Jag skall för den skull citera en saga skriven på tåsjömål. Självfallet är det också svårt att läsa på dialekt, men försök! Jag utmärker vissa ord kursivt för att efter sagan förklara dess innebörd.

KATTA SOM HôLL TI JUSE
Tjvå härra satt ´n gang å språke vä varann óm ett å anne. Då kómm ´n ene tå dom tell å säge åt ´n annern, dä han hadd ´n katte som han hadd lärt tell å sitt å håll ti juse åt ´n då han skrev. Å sä trógen va a, dä ingenting kônne närr a tell å släpp juse bôtti klöen sinä.
Dä tródd int ´n annern, å sä sló dom va.
Nässte kväll sätte säg härrn, som eggd ´n dän märkvärdie katta, å skrev, å katta sätte sä bredda vä ´n på bóle å hôll ti juse, som a va van.
´N anner härrn skull nu fö´sjök å närr katta tell å släpp juse, å han va nó int na minner klók han än katta.
På dan had ´n letä sä tri mysser. Bäst som ´n annern satt å skrev, sä släfft ´n en mus över bóle. Katta skvatt vä å titte ättä musa, men juse höll a ti ändå. Sä släfft ´n anner musa, men katta kaste ändå bärä yga ättä na. Men sä släfft härrn ´n trejja. Då kônne int katta håll sä länger, utan kasste juse ifrån sä å kute ätte musa. På dä vise vann han, som hadd letä sä myssren, vae.
Dom hitt ópp na stórhärra för å róe sä vä.

klöen=klorna, bóle=bordet, närr=narra, lura, mysser=möss, skvatt vä=spratt till, kute=sprang, vae=vadet.

Hembygdsgården
Riksdagsmannen Leonard Hagström skänkte mark samt 1 000 kr som grundplåt till hembygdsföreningen. J. P. Näsström inköpte 1947 för föreningens räkning Algot Dahlbergs mangårdsbyggnad i Tjädernäset, vilken uppfördes omkr. 1865. Hembygdsgården innehåller en mängd gamla föremål.

Se även Hembygdsgården på separat sida.

Hembygdsgården
Foto och © Rolf Blom

Delar av ovanstående innehåll har hämtats från "Gamla Tåsjö" av Erik Modin, tredje utgåvan. 
Många besökare har också hört av sig och hjälpt mig med korrigerande fakta till denna sida. Tack för denna hjälp!

Mail till Rolf: Mailadress

Senast uppdaterad 2024-02-03